Altan eller trädäck – vad är skillnaden och vilka regler gäller?

Skillnaden mellan ett trädäck och en altan handlar i grunden om höjd över mark. Ett trädäck ligger i marknivå, normalt under 0,5 meter, och kräver nästan aldrig bygglov. En altan är upphöjd och påverkar husets utseende mer påtagligt, och enligt Boverkets regler får den vara högst 1,8 meter hög om den placeras inom 3,6 meter från huset, eller högst 1,2 meter om den placeras längre bort, för att vara bygglovsfri. Överskrider altanen dessa mått krävs bygglov, oavsett hur den i övrigt är utformad.

Höjden mäts från marknivån vid altanens ytterkant upp till altangolvets ovansida. Planerar du att samtidigt fylla på eller schakta bort massor för att ändra marknivån ska den nya marknivån räknas in i höjdmätningen, inte den ursprungliga.

Vad är skillnaden mellan trädäck och altan?

Ett trädäck är en uteplats byggd direkt i eller nära marknivå, ofta för att skapa en jämn och torr yta ovanpå gräsmatta, grus eller ojämn mark. Eftersom det inte höjer sig nämnvärt över omgivande marknivå påverkar det varken utsikt, insyn eller husets utseende på ett sätt som normalt kräver bygglovsprövning.

En altan är upphöjd från marken, ofta för att skapa en plan yta vid ett hus på sluttande tomt eller för att ansluta till en högre belägen entré eller altandörr. Ju högre altanen är, desto mer påverkar den både insynen mot grannar och husets visuella uttryck, vilket är anledningen till att höjden är den avgörande faktorn i bygglovsreglerna.

Bygglovsregler för altan

En altan är bygglovsfri om den är högst 1,8 meter hög och placeras inom 3,6 meter från bostadshuset, eller högst 1,2 meter hög om den placeras längre bort än 3,6 meter från huset. Utöver höjdreglerna gäller att altanen normalt ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen, om inte den berörda grannen skriftligen medger en närmare placering.

Boverkets nya byggregler, som ersatte de tidigare BBR och EKS den 1 juli 2025, gäller även för altaner som är bygglovsfria enligt ovan – bygglovsbefrielsen innebär inte att byggreglerna om till exempel räcken och personsäkerhet kan ignoreras.

När behöver ett trädäck bygglov?

Nästan aldrig, förutsatt att det verkligen ligger i marknivå. Byggs trädäcket upp med en konstruktion som höjer det över mark på ett sätt som närmar sig altanens definition – till exempel för att kompensera för en sluttande tomt – gäller samma höjdregler som för en altan, oavsett vad du väljer att kalla konstruktionen. Det är den faktiska höjden över mark som avgör bygglovsplikten, inte namnet på konstruktionen.

Vad kostar en altan eller ett trädäck?

Kostnaden beror på material, storlek och om marken behöver förberedas med schaktning, dränering eller pålning inför bygget. Tryckimpregnerat trä är det billigaste alternativet, komposit och hårdträ som cederträ eller bangkirai kostar mer men kräver mindre underhåll över tid. En upphöjd altan med räcke och trappa kostar normalt mer per kvadratmeter än ett enkelt trädäck i marknivå, eftersom konstruktionen kräver bärande stolpar, balkar och infästning i marken eller husgrunden.

Rotavdrag för altan och trädäck

En altan som byggs ihop med huset ger 30% rotavdrag på arbetskostnaden, precis som andra tillbyggnader kopplade till bostaden. Ett fristående trädäck i marknivå, som inte är sammanbyggt med huset, räknas normalt som markarbete snarare än en tillbyggnad till bostaden, vilket gör att rotavdraget kan se annorlunda ut beroende på hur arbetet klassificeras – stäm av med din hantverkare hur just ditt projekt kommer att faktureras och vilket avdrag som blir tillämpligt. Rotavdraget är sammanlagt högst 50 000 kr per person och år. Läs mer om reglerna för rotavdrag på Skatteverket.